- får vi rubba Dina?
Folkbildning - vad är det? Vi tycker alla någonting om folkbildningen - vad det är eller vad vi tror att det är. Här är lite av vad vi tycker att det är!
Kunskap
Kultur
Utveckling
Mångfald
Demokrati
|
|
Vi lever i ett kunskapssamhälle säger många. Det livslånga lärandet används av allt fler som begrepp. Sant är att informationen sköljer över oss i allt hastigare takt.
Då behöver vi kunskaper för att sortera och sätta samman information till begripliga sammanhang.
Kunskap finns i många olika former - vardagskunskap, yrkeskunskap, vetenskaplig kunskap, konstnärlig kunskap - alla finns och alla behövs och vi besitter dem i olika utsträckning.
Att kunskap är makt är, just det, en gammal kunskap. I det nya samhället växer klyftan allt mer mellan de som kan och de som saknar kunskap.
|
 |
"Om du inte är förvirrad är du inte tillräckligt informerad!" |
|
|
Folkbildningen ser människor som aktiva deltagare, som producenter av kultur, inte i första hand konsumenter.
Människors kulturkonsumtion är ofta beroende av vilka resurser som finns.Men, människor som vill skriva, sjunga, måla, spela, agera är inte ett problem, de är en del av lösningen.
Folkbildningens kulturverksamhet är den mest spridda kulturaktiviteten i hela landet genom studieförbundsavdelningar och folkbibliotek.
Folkbildningen blir så en gemensam arena för eldsjälar, både amatörer och professionella, för möte och utveckling.
|
 |
kultur 1 det att odla o. det som man odlar 2 människors sätt att leva, tänka o. verka 3 vetenskap, litteratur o. konst 4 bildning
Ur Bonniers svenska ordbok |
|
Att växa, att utvecklas är något vi alla vill. Vi ser det tydligast hos barnen men det är en längtan vi bär med oss hela livet.
Vi behöver utveckla våra intressen och färdigheter, våra yrkeskunskaper och våra fritidsverksamheter.
Folkbildning ger kunskap som höjer kompetensen vilket ökar självförtroendet.
Idag är det viktigare än någonsin med kompetensutveckling. Kunskap åldras snabbt. Folkbildningen öppnar nya vägar för många och breddar vägen för andra.
Folkbildningen är en investering i människor - och i samhället.
|
 |
"Så visst blir man modigare, man står för den man är så att säga. På det sättet får man mer självförtroende och törs tala om att jag tycker så här liksom. Det är helt klart." |
|
Folkbildningen är öppen för alla, vänder sig till alla och samlar också alla. Den bryter skrankor och sociala barriärer och går tvärs igenom etablerade mönster.
Tusentals aktiviteter i studieförbund, folkhögskolor, folkbibliotek och museer runtom i städer, tätorter, byar och på landsbygden låter människorna mötas.
I studiecirkeln med dess friare form kan de hitta en studiemetod som passar dem.
Fritt och frivilligt söker de kunskap på sina villkor och utifrån sina förutsättningar.
|
|
"Mångskiftande och brokig måste studiecirkelns innehåll vara. Växlande dess former. Inför alla råd, anvisningar, studieplaner måste vi ställa frågan: passar detta oss?" |
| Grundläggande, för samhället gemensamma, värderingar och kulturformer har fått en vid spridning genom folkbildningens verksamhet.
Det handlar inte enbart om kunskapsförmedling, lika viktigt är den egna utvecklingen och - ska vi kalla det insikten om det egna medborgar- eller människovärdet.
På så sätt har vi kunnat bryta mönster från andra delar i samhället och människor med olika bakgrund har kunnat mötas och utveckla förståelse, tolerans och respekt för varandra.
|
|
"De grundläggande skälen till att stödja folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk grundsyn och utveckling i samhället."
Prop. 1990/91:82 |
|
|
|
|
|
Fakta & Argument 